söndag 21 juni 2009

lite om tårar

De gör så ont i mitt hjärta.
Jag saknar min mamma min pappa o min bror så
otroligt.
De är så mycket jag skulle vilja prata med dom om eller bara
krama om..
Sorgen tar hårt på en och den slutar inte
Den kanske får olika nyanser men den är lika tung..
jag känner mig, vissa stunder så ensam..
Som om jag är ensamast i hela världen o ingen förstå
hur jag kan känna så..Jag har ju barn och sambo
Men de ena utesluter inte de andra.
Jag har, sedan olyckan med lucas blivit en Stor hönsmamma
jag ringer mina barn i tid o otid o vill veta hur dom har de.
jag vill veta så de inte är ledsna o ingen frågar varför
jag vill veta när dom e glada o skratta med dom
jag vill verkligen finnas för dom så länge jag lever..

så mina Älskade barn
Om ni tycker att mamma är för jobbig så
är de för att kah bryr mig så mycket om er
Jag vill er de bästa i hela världen o vill att ni ska ha de bäst
Ni ska veta att mamma finns här när som helt o Ni kan alltid ringa mig
jag lyssnar o jag försöker förstå
jag kanske till och med kan komma med ett gott råd, jag har ju
trotts allt levt några år länge än er
Men om jag e jobbig så förlåt De är för jag älskar er o nu betyder allt för mig..
puss mamma

1 kommentar:

  1. Jag kan bara tänka mig hur det är att ha så många nära och kära i himlen.

    Jag tror heller aldrig att man kommer över det där utan att man får försöka att lära sig hantera det.

    Och ibland går det bättre än ibland.............nu har du ju haft så mycket som hänt runt dig så det är inte konstigt att allt sånt här kommer upp till ytan!!

    Bamsekramen på dig!

    SvaraRadera